Om �rtas�llskapet

�

Svenska �rtas�llskapet ... s� b�rjade det.

En sommardag 1993 tr�ffades en samling personer� som alla var intresserade av �rter och i mars 1994 bildades� V�stsvenska �rtas�llskapet.
�
Medlemmar str�mmade till fr�n hela landet och 1998 besl�t� �rsm�tet att f�reningen skulle bli en riksorganisation� med namnet Svenska �rtas�llskapet.
�
�Bland s�llskapets medlemmar finns de som har egna sm� och stora �rtag�rdar, men ocks� personer g�rna l�ser en �rtabok eller odlar ett par krukor p� f�nsterkarmen.
�
I �rtas�llskapet finns ocks� sm�brukare, arom- och zonterapeuter och botaniker. M�nniskor som bor i l�genhet� och i villa, p� landsbygd och i stad, har handelstr�dg�rd� eller andra f�retag.
�rtas�llskapet vill:
- sprida kunskap om �rter, deras anv�ndning och betydelse f�rr, nu och i framtiden
- bevara gamla arter och sorter
- stimulera ekologisk odling av �rter
- ta tillvara och f�ra vidare gammal och ny kunskap om �rter
- skapa ett aktivt och levande �rtas�llskap d�r medlemmar kan tr�ffas, ha roligt och l�ra av varandra

��
KVANNE, Angelica archangelica

Angelica, kvanne Svenska� �rtas�llskapet har valt denna �rt som symbol fr�mst f�r att den omtalas redan p� vikingatiden och kan r�knas som inhemsk, till skillnad p� de flesta av v�ra andra l�ke�rter som kom hit med munkarna.
�
�
Vad �r en �rt? Det finns flera olika definitioner. En �r den biologiska som inneb�r att en �rt �r en fanerogam (fr�v�xt) som inte alls eller endast obetydligt �r f�rvedad och d�r de ovanjordiska delarna vanligen d�r bort vid vegetationsperiodens slut eller efter fr�s�ttningen.

Sedan har vi den definition som vi i �rtas�llskapet gillar och h�ller oss till, n�mligen att �rter �r v�xter som genom sina halter av anv�ndbara eller verksamma �mnen, smak, doft, f�rg och struktur kan anv�ndas p� flera olika s�tt

�

Svenska �rtas�llskapets stadgar

M�ls�ttning

Att befr�mja odling och anv�ndning av v�xter som �r till nytta och n�je f�r m�nniskor och djur i harmoni med naturlagarna och verka f�r en god totalmilj�.

Detta inneb�r:
Att ta tillvara, utveckla och f�ra vidare tidigare generationers kunskaper och erfarenheter.
Att stimulera intresset och f�rst�elsen av den del av v�r kulturskatt i vilken ing�r �rters anv�ndning och m�jligheter.
Att verka f�r, samt sprida kunskap om n�dv�ndigheten av odling som bevarar och �kar jordens produktionsf�rm�ga.
Att verka f�r god kvalitet (s�v�l p� �rtprodukter som livskvalitet).
Att ge m�jlighet till kunskapsbyte och samarbete mellan medlemmarna.

Medlemskap
Medlemskap vinner den person som delar f�reningens verksamhetsid�. Uttr�de ur f�reningen sker antingen genom skriflig upps�gning eller sedan p�minnelse skett, genom utebliven medlemsavgift.
�
Styrelsen
Styrelsen best�r av ordf�rande och fyra ordinarie leda-m�ter samt tv� suppleanter. Styrelsen utser vice ordf�rande, kass�r och sekreterare. Styrelsens ordf�rande v�ljs f�r en period av ett �r. Tv� ledam�ter v�ljs p� tv� �r och suppleanter v�ljs f�r en period av ett �r.
�
Styrelsen �r beslutsf�r d� minst 3 ledam�ter �r n�rvarande.�
Vid behov kan styrelsen utse verksamhetsr�d eller arbetsgrupper inom olika intresseomr�den.
Styrelsen har mandat att �ndra i stadgar f�r arbetsgrupp s� att det hela tiden arbetas f�r f�reningens b�sta.
�
Revisorer
Ordinarie �rsm�te v�ljer en revisor och en revisors-suppleant. Revisor v�ljes f�r en period av tv� �r och revisorssuppleant f�r en period av ett �r.

Valberedning
Valberedningen best�r av tre personer, varav en �r sammankallande. Valberedningen v�ljes av �rsm�tet f�r en period av ett �r.

R�kenskaps�r
F�reningens r�kenskaps�r �r lika med kalender�r.
Redovisningshandlingar
Styrelsen skall senast en m�nad innan �rsm�tet �verl�mna sina redovisningshandling till revisorerna.

Styrelsesammantr�de
Styrelse sammantr�der p� kallelse av dess ordf�rande, d� denne s� finner l�mpligt. Det kan ocks� ske om minst tre ledarm�ten g�r framst�llan d�rom.
Styrelsen �r beslutsf�r d� minst fem ledam�ter �r n�rvarande. Styrelsens beslut fattas genom enkel r�st-�vervikt. Vid lika r�stetal vinner den mening som bitr�des av ordf�rande eller genom lottning. Protokoll f�rs och justeras vid n�sta sammantr�de eller dessf�r-innan av ordf�rande j�mte den person som valts att f�ra protokoll.

Om ledam�ter g�r framst�llan om att sammantr�de ska h�llas, skall styrelsen informeras om �ndam�let.

�rsm�te
Ordinarie �rsm�te skall h�llas p� tid och plats som beslutas av styrelsen. Kallelse till m�tet sker senast tre veckor innan och sker genom brev eller annat skriftligt meddelande.

Varje medlem har en r�st. Omr�stning sker �ppet om inte sluten omr�stning beg�rs. Avseende r�str�kning h�nvisas till punkten "styrelsesammantr�de".

Motitioner
F�rslag och framst�llningar skall skriftligen inl�mnas till styrelsen 30 dagar innan �rsm�tet.
�
�renden p� �rsm�tet

Val av m�tesordf�rande, sekreterare och justerare.
�rsm�tets �ppnande.
Fastst�llning av dagordning.
Fr�gan om m�tets beh�riga utlysande.
Styrelseber�ttelse.
Ekonomisk redog�relse av f�reningens verksamhet under det g�ngna �ret.
Revisionsber�ttelse.
Fr�gan om styrelsens ansvarsfrihet.
Budgetf�rslag.
Val av ordf�rande f�r ett �r.
Val av tv� styrelseledam�ter f�r tv� �r.
Val av tv� suppleanter f�r ett �r.
Val av revisor.
Val av revisorssuppleant.
Val av valberedning.
Val av eventuellt r�d och arbetsgrupper.
Motioner och propositioner.
�vriga fr�gor.
M�tets avslutande.

�ndring av stadgar
F�r att beslut om �ndring av stadgar skall vara giltigt fordras dels att �rendet angivits i kallelsen samt att beslutet fattats av tv� p� varandra f�ljande m�ten varav minst ett p� �rsm�tet och ett annat m�te d�r minst tjugofem eller minst 1/5 av medlemmarna varit n�rvarande.

Uppl�sning av f�reningen
Om f�reningen skall uppl�sas kr�vs att det fattas p� s� s�tt som anges i "�ndringar av stadgar". Vid f�reningens upph�rande skall beh�llna tillg�ngar efter avslutande av f�reningens konton avs�ttas till verksamhet som �verensst�mmer med f�reningens m�ls�ttning.